Den oväntade resan
Storyn om Simon Ådahl. Jag skrev boken tillsammans med Simon.
Storyn om Simon Ådahl. Jag skrev boken tillsammans med Simon.
En reportagebok om den omdebatterade samvetsfriheten.
Här berättar en rad personer om sina nära döden-upplevelser.
En roman i scifi/fantasy-genren om ett annorlunda Sverige.
Göran Jacobson
Under den gångna julhelgen har två vansinnesdåd inträffat där två oskyldiga kvinnor berövats livet av personer som absolut inte borde ha tillåtits vistas på fri fot i samhället. I Boden tog sig en man in i en villa där han under flera timmar misshandlade en kvinna och hennes två döttrar grovt för att sedan mörda mamman. I Rönninge blev en ung kvinna bortförd av en man (som bytt juridiskt kön och identifierar sig som kvinna) som därefter mördade henne för att sedan stycka hennes kropp. Dessvärre är dessa två kvinnor enbart de senaste i en lång rad av helt vanliga oskyldiga medborgare som fallit offer för bindgalna mördare som borde suttit inlåsta.
Det finns väldigt mycket att säga om detta, men låt mig vara fullständigt glasklar med att det är något ruttet i det svenska samhället när vi gång på gång tar del av nyhetsrapporteringar om vansinnesdåd där en person som borde suttit bakom lås och bom tillåts vistas i det öppna samhället med fruktansvärda konsekvenser som följd.
När det dessutom visar sig att styckmördaren i Rönninge tidigare varit dömd för kidnappningen av en tioårig flicka samt barnpornografibrott (han avtjänade endast ett år av straffet innan han släpptes ut igen) så borde det stå klart för såväl Kriminalvården som andra beslutsfattare att en så farlig individ inte borde vistas i det fria samhället igen. Det allra värsta med mordet i Rönninge ärr att nu när mördaren bytt juridiskt kön och heter Vilma Andersson så kommer han (nota bene: han) att placeras på en kvinnoanstalt för att avtjäna sitt straff. Lagstiftningen blir bara knäppare och knäppare.
Varför sitter inte farliga individer inne? Lås in dem och kasta nyckeln!
Kontaktformuläret fungerar inte. Om du vill kommentera inlägget rekommenderar jag tills vidare att du mejlar mig på goran.jacobson@gmail.com
Göran Jacobson
Med min mångåriga erfarenhet inom media och författarbranschen har jag rika kunskaper som jag gärna delar med mig av för att hjälpa dig med det du behöver.
Spökskrivare: Behöver du hjälp med att skriva din självbiografi? Kontakta mig för prisuppgifter och mer information.
Content writer: Är din hemsida i behov av att uppdateras med nytt textinnehåll? Jag har erfarenhet som content writer. Kontakta mig för prisuppgifter och mer information.
Sociala medier: Hinner du inte sköta dina sociala medier? Det fixar jag åt dig. Kontakta mig för prisuppgifter och mer information.
Nyhetsbrev: Jag kan hjälpa dig från ax till limpa med att ta fram ett snyggt och informativt nyhetsbrev som du sedan kan distribuera till dina kunder. Kontakta mig för prisuppgifter och mer information.
Har du någon annan intressant samarbetsidé är du varmt välkommen att höra av dig till mig.
Göran Jacobson
Det här med att skriva artiklar och böcker är både en passion och en kamp. Många tror att man måste sitta och vänta på någon form av inspiration innan man som skribent eller författare kan sätta fingrarna till tangentbordet och börja skriva. Nej, nej, nej! Det är som vilket annat jobb som helst.
En snickare väntar inte på inspiration innan han eller hon börjar jobba. Nej, vederbörande stämplar in på arbetsplatsen och sätter sedan igång med att spika och såga. På samma sätt är det för mig.
Jag slår mig ner i arbetsstolen med favoritmuggen fylld med becksvart kaffe inom räckhåll, öppnar min Macbook Air och sätter igång. Vissa dagar är det bara blä medan andra dagar känns som en dans på rosor. Skrivandet kan vara fyllt av vånda samtidigt som det kan vara fyllt av glädje. Men det är som sagt oväsentligt. Jag skriver ändå.
Men en sak är fullkomligt glasklar. Jag skriver inte för att visa mig duktig inför andra. Jag skriver för att jag måste. Jag känner mig alltid som mest levande när mina fingrar formar ord som sedan flätas samman till meningar.
Därför skriver jag. Därför lever jag.
Göran Jacobson
Jag är den förste att komma ut ur garderoben för att erkänna hur urbota oteknisk jag är. Men nu tror jag mig vara säker på att bygget av min hemsida är klart. Tack vare eminent hjälp från Loopias tålmodiga support så har jag lyckats snickra ihop hela bygget. Hela och hela? Okej då. Jag kommer med till visshet gränsande sannolikhet att behöva fortsätta finputsa den ett tag till innan jag är helt nöjd. Men nu fungerar den i vart fall.